Kävlinge Nya - Hösten 2000

Sydsvenska Dagbladet - 20 augusti 2000

Öresundsposten - 6 december 2002

Klicka på rubrikerna ovan för att läsa artiklarna




Hurra for den lille forskel
- eller ställer den till bekymmer?

Visste du att sjov betyder kul, att gångjärn på svenska blir hængsel på danska och att hygge är det samma som att ha trevligt?

Visste du att anledningen till att det ibland kan vara svårt att förstå danskar är att de använder så många talesätt? När en dansk säger att han har humleallergi menar han att han har baksmälla! Visste du att 70 procent av orden i en skånsk ordbok härstammar från danskan? Allt detta och mycket mer berättar Jonna Kevan, när hon håller sitt föredrag om likheter och skillnader i det danska och svenska språket. Jonna Kevan är danska och har bott 25 år på varje sida av Sundet. Hon har en svensk lärarexamen och har en gedigen erfarenhet av både språken.

Att danskan och svenskan innehåller så många ord som är nästan lika men betyder olika saker gör det komplicerat för en dansk och en svensk att förstå varandra. Roligt i Danmark betyder lugnt och inte alls kul och skoj som i Sverige. När dansken säger att något är ganske godt menar han i svenska ord att det är mycket bra. Jonna berättar också om en liten dansk pojke på besök i en svensk mataffär där han får öga på en skylt med "JULEDAMER extrapris 39:90/kg" och tror att det är något helt annat än ost som är till salu!

Naturligtvis är de danska räkneorden också en källa till förvirring för svenskar, vissa ord förstår vi inte alls och sedan pratar danskarna faktiskt ganska otydligt. Men eftersom bron nu är färdig och integrationen ska komma igång på allvar, ger Jonna ett antal bra och handfasta råd som kan underlätta för oss, när vi ska kommunicera med danskarna.

Till att börja med ska man tänka på att det faktiskt är två olika språk, att våga lyssna och inte hänga upp sig på ord man inte förstår. Sedan ska man inte vara rädd för att fråga om man hör något man inte förstår. Ibland kan det vara bra att använda synonymer - det finns ord i språken som liknar varandra och som faktiskt betyder samma sak. Säger du köra istället för att åka förstår dansken dig lättare. Istället för angeläget går det bra med viktigt. Istället för endast kan man säga bara. Att titta på dansk TV är bra träning för att få inblick i språket. Att tala tydligt och be att danskarna gör det samma underlättar förståelsen brödrafolk emellan.

Men kanske är det viktigaste av allt att vara öppen och att inte vara rädd för det andra språket. Jonnas uppmaning är att lära skillnaderna, upptäcka likheterna och se på sammanhanget.

Till toppen

Bron ökar behovet av att förstå varandra

Jonna Kevan lär danskar svenska och svenskar danska.

Man blir inte rik på att vara språklärare. Kanske inte heller på att sadla om och bli sin egen.
En ny nisch har just sett dagens ljus, nämligen att som svensk kunna tala och förstå danska och vice versa.
Behovet av språkkunskaper ökar för varje dag. Öresundsbron skapar kontakter, de osynliga språkbarriärerna blir alltmer synliga.
Jonna Kevan är lärare, språkkonsult och driver JK Konsult i form av en enskild firma i Löddeköpinge. Hon är en nykomling i "egen företagarbranschen". Firman bygger på en lika enkel som matnyttig idé, nämligen "danska för svenskar - svenska för danskar" som det står på visitkortet.

Danskfödda Jonna Kevan är gift med en svensk och har alltid sysslat med språk. Bland annat har hon varit hemspråkslärare och är examinerad engelsklärare.
Många förfrågningar om kurser i danska ledde fram till beslutet att förra hösten ta steget fullt ut och registrera det lilla företaget.
Hon behövde inte investera i en ny dator, den fanns redan hemma. Men hon köpte en bra telefon, har lagt pengar på språklitteratur och många tusenlappar i annonsering i danska medier.
Men det är mestadels anställda på den svenska sidan som blivit hennes elever.

De flesta som nappat på idén är företag som redan har, eller tänker utöka, sin verksamhet till Danmark. Företagen eller organisationerna brukar ställa upp med lokaler och betalar undervisningen. De anställda bidrar med sin fritid.
I övrigt jobbar hon hemma, fast så värst mycket hemma är hon inte till vardags.
– Jag trivs, har roligt och träffar folk. Ångrar inte en dag att jag blev min egen. Men det är tur att jag har en man som kan sörja för oss. Det här ger inga snabba pengar. Många veckors inkomst försvinner i samband med jul, påsk- och sommarloven. Då är det inte lönt att hålla kurser, för folk har fullt upp att göra, berättar hon.

Personal vid dataföretaget Sema Group i Malmö, med cirka 250 anställda, var exempelvis Jonna Kevans elever i våras. Likaså har de danska och svenska polis- och brandmyndigheterna fått en gnuggning.

Glosor, grammatik och konversation står på schemat. Dagstidningarna är utmärkta läromedel för att träna upp språkkänsla och språköra.
– Att läsa högt ur en dansk tidning på danska är "ursvårt" som några kursdeltagare uttrycker det när Sydsvenskan träffar dem i efterskott. De säger sig också ha nytta av sina nyvunna kunskaper i jobbet nästan varje dag.
– Jag förstår inte allt, men nu känner jag mig säkrare, säger Ann Ganslandt, en av dem som glatt gick till de tio lektionsomgångarna, uppdelade i tretimmarspass.
Deltagarna från Sema Group klövs i två grupper med tolv elever i varje grupp, större grupper än så är inte tillrådligt.
– Språket är svårare än vi trodde i början. Man måste kanske gå en kurs i danska för att förstå hur svår danskan är, menar Ann Ganslandt, Marie Malmqvist Larsson, Erik Wallin och Jaana Walberg från Sema Group.
Nu kan de räkna på danska. Missar inte ord som komfur, habit, opvask, tilbud och liknande.
– Jag väntar på att danskarna ska få upp ögonen för att de faktiskt inte begriper allt som sägs på svenska. Svenskarna är, tycker Jonna Kevan, mycket bättre på att inse att det finns danska ord, uttryck och talesätt som man inte riktigt kan tolka.
- De likadana orden leder till de värsta missförstånden. Man tror att man har förstått, men ordet kan stå för något helt annat.
En av Jonna Kevans slutsatser är att danska och svenska ungdomar exempelvis förstår varandra sämre idag än för 20 år sedan.
– Ibland tar de till engelskan när det kniper och det är väl ett språkligt fattighetsbevis.

Jonna hade önskat att skolan ägnade mycket mer tid åt våra närmaste grannspråk. Arbetsmarknaden blir så mycket större om man behärskar varandras språk, säger hon.

Till toppen






"Språket är avgörande för integrationen i regionen"
- Jonna Kevan vill att alla lär sig grannlandets språk

Riktigt nöjd blir Jonna Kevan den dag alla skolbarn, i Skåne och på Själland, har danska respektive svenska på skolschemat.
- Språkförbistringen är det största hindret för en integration i Öresundsregionen, säger hon.

I över 25 år har Jonna Kevan bott i Skåne. Jonna föddes under 1940-talets sista år i jylländska Fredericia. Hon titulerar sig sedan några år språkkonsult, men hon har ett förflutet som banktjänsteman och sekreterare, och hade jobbat i England, Tyskland, Irland och Polen när hon träffade sin make Eric i Danmark och flyttade till villan i Löddeköpinge.
- Jag trivs alldeles förträffligt här i Sverige - det mesta är faktiskt fantastiskt här! Och så har jag Danmark, mitt hjärtas land, intill och kan göra besök där, när jag känner för det, säger hon och ser nöjd ut med tillvaron.
Jonna Kevan jobbar sedan 1999 heltid med att lära ut det danska språkets märkligheter och fällor till skåningarna. Det sker i form av undervisning på skolor, på företag och i studiecirklar och under föredrag hon håller, där hon även lägger stor vikt vid att berätta om de kulturella skillnader mellan Danmark och Sverige. Även danska företag och privatpersoner anlitar Jonna för att lära svenska,
- Men tyvärr måste man säga att danskarna inte är lika intresserade av att lära sig svenska. "Vad ska det vara bra för", brukar svaret bli. Svenskarna är mer öppna, jobbar mer för att integrera sig och är mer intresserade av det danska språket. Kurserna är ofta fulltecknade.
Svensken är, menar Jonna Kevan, överlag mer tolerant och öppen för kontakter med kusinerna på andra sidan sundet. Medveten om att åsikten inte tas emot så väl av alla landsmän, hävdar hon att dansken allt för ofta är "sig själv nock", inte är så intresserad av annat än det genuint danska och välbekanta.
- Jag kan tillåta mig att ha åsikter om detta eftersom jag själv är danska - som svensk hade jag nog bara blivit påhoppad, säger hon.
- Jag har träffat på en hel del jämnåriga som under hela sitt liv inte ens har rest över Öresund, och undrar vad de ska där att göra. Märkligt! När de sedan väl åker över blir de mycket positivt överraskade över vad Sverige kan erbjuda.
Den uppväxande generationen är framtidens hopp när det gäller integrationen, och Jonna Kevan säger att hon gärna arrangerar demonstrationståg för införandet av danska i svenska skolor och svenska i danska skolor. - (Tänk vilken fördel det hade varit när det gäller arbetsmarknaden om framtiden generation hade talat både språken.)
För personer som genom sina företag eller organisationer har kontakter med grannlandet är det särskilt viktigt att det inte uppstår språkliga missförstånd menar Jonna.
- Inte minst om det gäller avtal och affärsuppgörelser. Allt för ofta händer det att någon efter en information säger att "jag förstod det mesta". Det duger inte alltid. Är man det minsta osäker ska man inte vara rädd för att fråga vad som exakt menas.

Jonna Kevan behärskar det svenska språket lika bra som det danska hon lärde som barn. Ja, det är åtminstone i det närmaste omöjligt att upptäcka någon brytning eller några fel när hon talar svenska. Språk är ett av hennes stora intressen, och det förvånar inte alls att hon under åren i England lärde ut tyska till engelsmän och gjorde tvärtom under tiden i Tyskland.
I mitten av 90-talet tog hon sin svenska lärarexamen från Lärarhögskolan i Malmö och kompletterade sedan med studier i nordiska språk vid Lunds Universitet.
Det svenska och det danska språket har mycket gemensamt, trots att de låter rätt olika varandra.
- Vi har alla cirka 30 procent gratis. Många ord, de flesta substantiv, skrivs likadant eller med små variationer så att vi känner igen och förstår dem. Problemet är de resterande 70 procent som kan skapa missförstånd. Det hjälper ju inte att förstå nästan allt om man missar ett enstaka ord som kan vara avgörande.
Många svenskar, inte minst från andra delar av landet än Skåne, klagar på att det är näst intill omöjligt att förstå danskan. Enligt Jonna Kevan beror detta på ovana; med större vana och vilja att förstå är det inte så svårt. Ändå är det så att dansken har bättre förutsättningar att lära sig svenska.
- Det är mycket lättare att se på ett svenskt ord hur det ska uttalas. Det uttalas oftast precis som det är skrivet, men i danskan går inte det att avgöra. Det talade språket ligger långt ifrån det skrivna danska språket - vi talar ju liksom otydligare, "med en kartoffel i munden", som man brukar säga.

De språkliga fällorna är många och emellanåt förrädiska. Jonna Kevan kan berätta i timmar om ord som betyder något på det ena språket men något helt annat på det andra språket. Välkänt är ju redan ordet "rolig", som bekant kan leda till vissa missförstånd för svensken som letar efter ett diskotek i Köpenhamn eller för dansken som söker efter en kyrkas frid under Sverigebesöket…
Mindre känt är kanske att danskans "slange" betyder orm på svenska, ett ord som dansken använder för mask. En stekt köttbulle heter i Danmark "frikadelle", vilket i Sverige är en köttbulle som är kokt. Och det är nog inte alla svenska som vet att "måle" är detsamma som att mäta eller att "nödig" betyder ogärna, och inget annat. Säkert finns det en och annan dansk som ställer sig frågande till svenskans "mås" (måge), "krage" (krave) eller för all del vanan att i Sverige "spise frokost" (frukost) på morgonen.
Listan kan göras lång. Exemplen är många.

Jonna Kevan säger att hon, trots snart tre årtionden i Sverige, fortfarande lär sig något nytt varje dag.
- När det gäller ett nytt språk blir man aldrig färdiglärd. Jag har god hjälp av två barn som är helt perfekt tvåspråkiga, och som nu studerar i Köpenhamn.
Då Jonna kom till Sverige hade hon problem med svenskan. Inte med den som talas i den norra delen av landet eller i huvudstadsområdet - nej, det var skånskan som var knepig.
- Av någon anledning, jag vet inte vilken, har dansken svårare för skånska än för andra svenska dialekter. Trots att det finns så mycket gemensamma ord och uttryck.
Jonna Kevans förhoppning är att såväl danskar som svenskar, och då inte bara ungdomarna, ska satsa på att lära sig mer om grannlandet och öka sin förståelse för vad man säger och skriver på andra sidan Öresund.
Språket är, menar hon, den bästa brobyggaren mellan två länder.


Till toppen